Alldeles precis nu bäljde det ångest över mig..

Undra varför det var menat att just jag skulle bli så förbannat misslyckad? Fast samtidigt är det alla människor runt om som får mig att känna mig misslyckad. Satans fucking jävla Sollefteå. Det enda folk kan roa sig med är att snacka skit om andra. Tack och lov gör jag knappt det, för jag bryr mig verkligen inte plus att jag vet att det inte är så jävla roligt att ha rykten jagande efter sig.

Visst, jag klantade mig till TUSEN sista dagen i Bulgarien, men måste jag fortfarande behöva äta upp det? Jag har lärt mig "Somna aldrig i nån annans rum natten innan du ska hem". Jag behöver inte få det smetat i ansiktet. Jag behöver inte veta att det finns dom i min mammas ålder som snackar om vad jag gjorde,

"I Sollefteå finns det en så himla oansvarig 18årig tjej...." osv.

Fast grejen är den att det är så folk funkar här, och trivs jag inte med det får jag väl flytta till Stockholm eller nåt där jag verkar vara mer lik människor.

"Marre, du är fan ingen norrlänning, du ska bo här i Stockholm. Här gör alla värre saker än dig och ingen bryr sig." - Nicke

Men det som stör mig absolut mest egentligen, det är att folk jämt överdriver allting. Fick jag berätta MIN version, om folk skulle försöka se det ur MIN synvinkel, då skulle det nog inte vara det roligaste samtalsämnet. Och samtidigt känner jag inte att jag behöver berätta min version för alla.

Kom och tigg om förlåtelse när jag har köpt ett paradis och är president över det! Pfft...!

Fuck the fucking fuckers

Det är lite läskigt hur mycket allting går på rutin på jobbet nu...

Hade jag torkat dom borden redan?

Jag svarar i telefonen, "Välkommen till Terrassen", men när fan ringde det?

Då ska vi se.. en kebabpizza och en calzone. Vill du ha en pizzasallad också? Vad det bra så? Det blir 120kr. Tack. Då får du skriva under. Tack. Och så har du kvittot här. Smaklig måltid. Hej då!

Och när i helvete kastade jag ut snusen?

Va? Det låter ju för bra, nästan som att det vore taget ur en film..

Och ja, det var det.

Sov hos Anton inatt, och imorse kom jag på att jag skulle till bowlingen och uppdatera hemsidan. Hej och hå. Kom it 40 min försent och förväntade mig en halshuggning, men det gick ändå bra. Uppdateringen tog max 10 minuter och sen drog jag i princip tillbaka till Anton direkt.

Kom nyss hem.. Kändes jobbigt att sova där och behöva kliva upp lika tidigt som han imorron ;)

Såg på Kyle XY idag, hade iofs redan sett det avsnittet, men det tåls att se flera gånger. Så jävla bra serie!

"Being a friend isn't about what you should have done, it's about what you do."

Det här var i princip min dag igår, alla detaljer stämmer inte, men typ.

Fast min dag fick ett bra slut, tack och lov... Hade nog dött annars.

http://www.youtube.com/watch?v=beGjncfEPt8

Som en god vän till mig sa nångång: Sprit will fuck you up.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta idag... igår grinade jag iaf bara, vilket förvånade mig, jag som aldrig brukar grina över nån kille. Men tydligen hade jag väl hittat nån jag verkligen tyckte om den här gången och som vanligt pajar jag allt. Jag är så jävla äcklig att det inte finns, kan NÅN vara så snäll och skjuta mig?!

Tack.

Vad var det jag tänkte förut? Jo, att jag gillar att jobba i restaurangbranschen för att jag gillar att träffa trevligt folk.

Idag har säkert mer än hälften av dom var där på dåligt humör och klagade som VANLIGT på priser och dyligt. Men hallå, det är inte jag som har satt priserna och det är inte jag som kan ändra dom.

"Va? 10 kr för pizzasallad?! Den ingår iaf överallt i Sollefteå OCH Sundsvall.."

"-10 kr i serveringsavgift?! Ni måste vara dom enda som har så...

- Nej, det är jag ganska säker på att vi inte är.

- Jo, ni är dom enda...."

"TRAGISKT, hur kan ni ha 10 kr i serveringsavgift?"

"KAFFET SKA INGÅ I MATEN, så var det förut..."

"-Så var det förut, så var det förut, så var det förut, så var det förut....

- Ja, men det är nya ägare nu"

Tur att dom jag jobbar med är trevliga och att ändå dom flesta kunder oftast är riktigt trevliga dom också. :)

Jag och Emelie hade en låång diskussion om hur vi träffat människor som betyder mycket för oss, och det sjuka är att många är.. eller egentligen alla har med slumpen å göra, eller är det ödet?

Emelie hade aldrig börjat prata med Freddan om det inte vore för att hon skrev nåt om Färjestad på klotterplanket på lunar och han svarade. Men tänk om han inte gått in på klotterplanket JUST den tiden, och tänk om Emelie inte skrivit om hockey, då hade han nog inte svarat.

Ödet? Slumpen?

Hur jag började prata med Jens är VERKLIGEN en lång jävla historia, som nästan är för pinsam att dra hela varianten här, men jag började prata med en av hans kompisar och så hade Jens kollat på en av mina kollagebilder så jag skrev och frågade vem han var. Och sedan fick jag ett ryck en dag och la in en massa folk på msn, bland annat han. Sen flöt det bara på...

Tänk sen om jag inte hade blivit ihop med Jens, då hade jag aldrig träffat Nicke!

Olof skrev till mig efter att han sett mig på klotterplanket och frågade om han fick min msn. Han hade ingen presentationsbild och så gick han i 7:an (jag gick i 8:an) och då tänkte jag typ "Herregud, han är YNGRE än mig och jag vet inte ens om han är snygg". Men han frågade efter min msn på ett så roligt sätt så jag gav han den ändå..

Anton är en lång historia han med egentligen.. Jag jobbade på City lördagen helgen innan Urkult, och jag skulle jobba söndagen också. Tänk om inte dom från Impuls hade käkat där då? Tänk om dom hade haft tillräckligt med personal så dom inte hade behövt fråga mig? Tänk om jag hade sagt nej till jobberbjudandet som jag tänkte eftersom det kändes jobbigt att jobba natt på Impuls och sen upp 12 dagen efter? Tänk om inte Anton hade jobbat den helgen också? Tänk om jag hade skitit i Urkult som jag tänkte göra ett tag? Tänk om Emelie inte hade känt Oscar, då hade vi inte kommit på samma fest som Anton?  Tänk om vi inte hade sovit hos Oscar allihopa den natten?

Ödet? Slumpen?

Nu när jag tänker på det.. Tänk om jag inte hade hamnat i samma klass som jag gjorde i lekis med Emelie, Emma och alla. Undra vad jag hade varit för person idag i såfall...

Igår vare shopping i Sundsvall med Emelie som gällde. Jag tog med mig 3000 kronor för att göra av med, och jag ville verkligen göra av med ALLT.

Hela dagen började med att jag skjutsade Anton till skolan och gick ner till handels för att heja på lärarna. Jag mådde nästan dåligt när jag gick där i handelskorridoren som besökare på den skola jag i princip levt på under 3 års tid. Efter besöket drog jag hem och brände en ny skiva för att ha nåt bra att lyssna på i bilen under resan till Sundsvall... men när den var klar kände jag mig lite trött och tänkte att jag kunde lägga mig och sova 1 timme och åka till Sundsvall vid 11 tiden. 11.45 ringde Emelie och väckte mig xD Väl framme i Sundsvall fick jag panik. Hittade ingenting att köpa och så var jag hungrig.. dessutom kom vi på att vi hade glömt att betala för parekringen.

Planen löd då: Käka, betala parkering, shoppa.

Det blev: Käka, shoppa, komma tillbaka till bilen med en parkeringsböter fastklämd på vinrutetorkaren.. 200 SPÄNN!

Fast jag måste erkänna att det inte var så jävla farligt ändå. Jag och Emelie garvade åt det där resten av dagen också ;D Jag ville ju göra av med pengar, och en böter är ju ett sätt att spendera dom, hähä.

Dagen slutade med att jag gjorde några inköp ändå, men skinnjackan som jag ville ha fanns inte på HM i Birsta. Och det sög.

Men vi hade roligt som vanligt, och det är väl det viktigaste? ;)